susanna, 12 april
Jo, alltså förra inlägget skrev jag egentlgien imorse, men jag var tvungen att åka så jag hann inte skriva klart.
Hittade ingen mobil. Jag ville ha en för 4 och ett halvt tusen. Det ville inte mamma.
Men jag köpte träningskläder, eller shorts och skor. HELVETE vad jag har ont i magen!!! Var bara tvungen att säga det för IT'S KILLING ME HERE :(
Jo men nu kom jag på en grej som jag ska visa! Mitt dockskåp! Min lycka i livet! Nej, men nu ska ni få höra historien:
Det var en gång en flicka på fem-sex vårar som brukade försöka sno lundby-möbler i leksaksaffären och mest av allt ville ha ett dockhus. Men tyvärr hade den här flickan fötts med snåla föräldrar som inte tyckte att det var en nödvändighet. Det var elakt tyckte flickan. Och det var det också.
Så hon fick ta det hon hade, det var ett hårt liv, men nån måste ju leva det. (quoting gossip g) Hon fick bygga fåtöljer av snäckor hon hittat på stranden, och ta sina fula eko-virkade hästar och försöka pressa ner deras fula miljövänliga arslen i snäckorna. Det blev inte vackert, och flickan fortsatte drömma om ett dockskåp.
Åren gick, och flickan utnyttjade de få gånger hon besökte kamrater som var lyckligt lottade med stora vackra hus med belysning och en perfekt liten familj. De forstod inte hur lyckliga de var, tyckte flickan.
När flickan hade fyllt fjorton och en halv vår så hände det obeskrivliga - en annan flicka som hade tröttnat på sitt dockskåp skänkte bort det samt alla möbler till flickans familj! Det var visserligen inte menat för henne, utan hennes treåriga syster - men vad brydde hon sig om det när hon äntligen fick tillbringa sina dagar att möblera om och sätta den perfekta familjen i olika vardagssituationer! Hennes drömmar hade besannats och hon levde lycklig io alla sina dagar, försökandes att hålla sin klåfingriga syster att lägga alla möbler i det lilla garaget på bottenvåningen. Det var ett hårt slit, men hon var glad att få leva det!
Okej, det kanske inte gick till precis så. Jag kan inte hjälpa det, jag är en sagoberättare helt enkelt!
Jaja, till saken:
Igår fotade jag min söta lilla familj (dockfamiljen alltså xD) när de var fullt upp med vardagsbestyr! Blev ganska coolt faktiskt, här har ni resultatet:
Hittade ingen mobil. Jag ville ha en för 4 och ett halvt tusen. Det ville inte mamma.
Men jag köpte träningskläder, eller shorts och skor. HELVETE vad jag har ont i magen!!! Var bara tvungen att säga det för IT'S KILLING ME HERE :(
Jo men nu kom jag på en grej som jag ska visa! Mitt dockskåp! Min lycka i livet! Nej, men nu ska ni få höra historien:
Det var en gång en flicka på fem-sex vårar som brukade försöka sno lundby-möbler i leksaksaffären och mest av allt ville ha ett dockhus. Men tyvärr hade den här flickan fötts med snåla föräldrar som inte tyckte att det var en nödvändighet. Det var elakt tyckte flickan. Och det var det också.
Så hon fick ta det hon hade, det var ett hårt liv, men nån måste ju leva det. (quoting gossip g) Hon fick bygga fåtöljer av snäckor hon hittat på stranden, och ta sina fula eko-virkade hästar och försöka pressa ner deras fula miljövänliga arslen i snäckorna. Det blev inte vackert, och flickan fortsatte drömma om ett dockskåp.
Åren gick, och flickan utnyttjade de få gånger hon besökte kamrater som var lyckligt lottade med stora vackra hus med belysning och en perfekt liten familj. De forstod inte hur lyckliga de var, tyckte flickan.
När flickan hade fyllt fjorton och en halv vår så hände det obeskrivliga - en annan flicka som hade tröttnat på sitt dockskåp skänkte bort det samt alla möbler till flickans familj! Det var visserligen inte menat för henne, utan hennes treåriga syster - men vad brydde hon sig om det när hon äntligen fick tillbringa sina dagar att möblera om och sätta den perfekta familjen i olika vardagssituationer! Hennes drömmar hade besannats och hon levde lycklig io alla sina dagar, försökandes att hålla sin klåfingriga syster att lägga alla möbler i det lilla garaget på bottenvåningen. Det var ett hårt slit, men hon var glad att få leva det!
Okej, det kanske inte gick till precis så. Jag kan inte hjälpa det, jag är en sagoberättare helt enkelt!
Jaja, till saken:
Igår fotade jag min söta lilla familj (dockfamiljen alltså xD) när de var fullt upp med vardagsbestyr! Blev ganska coolt faktiskt, här har ni resultatet:
Kommentarer
Postat av: lovisa
haha, fett kul! :D
Trackback
